Publicerad 28 oktober 2015

Sällan en persons fel när arbetsmiljön brister

Organisatorisk arbetsmiljö

Ofta får enskilda individer skulden om arbetsmiljön är dålig. Det är chefens fel eller Kalle som inte gör det han ska. Men ett sådant synsätt leder sällan till förändring och driver inte verksamheten framåt, säger organisationskonsulten Lisbeth Rydén, som nyligen kommit ut med en bok om organisatorisk arbetsmiljö.

Om man vill förändra är det bättre att fokusera på problemen i själva arbetet, och tillsammans komma fram till olika lösningar, enligt Lisbeth Rydén.

 – Det behövs ett verksamhetsnära perspektiv på arbetsmiljöfrågorna. Utifrån min forskning om den diskursiva aspekten, alltså tankefigurer om varför vi gör som vi gör, har jag utvecklat ett sätt att upptäcka helt andra risker på jobbet än de mer traditionella. Men också en förklaring till varför traditionella åtgärder och metoder ibland gör allt mycket värre.

Metodiken i boken är ett resultat av ett forskningsprojekt som Lisbeth Rydén drev vid Malmö högskola 2010-2015. Det är i första hand en praktisk bok riktad till chefer, skyddsombud, HR, företagshälsovård, arbetsmiljöinspektörer med flera som har behov av att förstå, bedöma, hantera och förebygga organisatoriska arbetsmiljörisker. 

Upprinnelsen till forskningsprojektet var att hon såg att de modeller och metoder som fanns för att bedöma psykosociala arbetsmiljörisker, inte räckte till.

– Jag såg att problemen blev värre och accelererade trots att alla på arbetsplatsen ville väl och gjorde rätt. Det var något som inte stämde. Varför mår vi dåligt på jobbet, fast vi, enligt modellerna, inte borde? Vad är det för drivkrafter som påverkar? Jag tänkte att det måste finnas andra sätt att tänka kring frågorna.

Med den metodik Lisbeth Rydén utvecklat hamnar fokus på verksamhetsnivå, inte på individnivå.

– När det är dåligt på en arbetsplats skyller man oftast på enskilda personer. Och det kan ju vara kränkande för någon att bli tillsagd om att förändra sig. Då är det bättre att fokusera på arbetet.

Hon menar att istället säga exempelvis ”När du/vi gör så här, så påverkar det mina möjligheter att…”. Och att inte fokusera på personligheter eller relationer utan på jobbet, vad det är som ska åstadkommas.

Det finns också en efterfrågan på att jobba med arbetsmiljön utan externt stöd. Då behövs ett enkelt material att snabbt sätta sig in i. Lisbeth Rydén har därför tagit fram ett material som kan användas som en organisatorisk skyddsrond.

– Materialet är tänkt att kunna användas på de möten som redan finns på arbetsplatsen för att göra riskbedömningar. Det tar upp tre aspekter av arbetsmiljön: Kommer man till tals? Kommer man till sin rätt? Kommer man till rätta med sina verksamhetsproblem?

Lisbeth Rydén förklarar de tre aspekterna. Att komma till tals innebär inte att man har eller får rätt. Inte heller att bara säga sitt, utan att bli tagen på allvar, få respons på det man säger. Att komma till sin rätt gäller inte bara enskilda individer utan även grupper, professionen eller verksamheten i stort; att de resurser som finns tas tillvara. Att komma tillrätta med verksamhetsproblemen betyder inte att man har en problemfri verksamhet, snarare tvärtom.

– Att ha problem är inget problem, att inte komma tillrätta med dem, det är ett problem, säger Lisbeth Rydén.

Skyddsronden är ett sätt att förebygga verksamhetsproblem och därmed också att förebygga konflikter och frustrationer relaterade till arbetet. På många arbetsplatsträffar görs en runda där alla ska få säga sitt, men sedan händer det ingenting mer, är hennes erfarenhet. 

– På många arbetsplatser finns en rädsla för att uppfattas som att man gnäller eller kritiserar när man tar upp problem och man vill ju inte vara den som förstör stämningen.

Hon tipsar om att materialet kan öppna upp för en diskussion. Då kan man ta ställning till arbetsmaterialet och inte till varandra.

Lisbeth Rydén beskriver också hur man med hjälp av de tre aspekterna kan göra en riskbedömning. Exemplen i boken kommer från ett socialkontor, en grundskola, ett äldreboende och en myndighet.

Hon resonerar kring tre konkreta exempel från de olika arbetsplatserna. Vilka risker kan man uppmärksamma med de tre aspekterna? Hur kan man hantera riskerna? Hur skiljer de sig från de mer traditionella riskerna baserade på krav/kontroll-modellen?  Och det är inte alltid som ”hälsan tiger still”.

– På en av arbetsplatserna säger de anställda att allt är bra, men de pratar bara om ofarliga saker och förlitar sig helt på att om det uppstår problem så ordnar chefen det.

Det kan låta som en bra arbetsplats utan direkta problem, men det är en orimlig lösning för att klara de utmaningar arbetet kräver, menar Lisbeth Rydén. Hon påminner om att det mest intressanta därför inte alltid är vad de säger sig ha för problem. Snarare hur lösningarna som arbetsplatsen väljer bidrar till att stärka den gemensamma förmågan att klara arbetet.

– Då får man istället fråga sig: Vad borde de prata om, samt visa på riskerna med lösningen att ”chefen ordnar allt”.

fakta

Bokens titel: ”Komma till tals, komma till sin rätt, komma till rätta med – om organisatoriska arbetsmiljörisker och hur man kan hantera, förebygga och bedöma dem”.

Forskningsprojektet finansierades av AFA Försäkring och genomfördes i samarbete med Kommunförbundet Skåne och Håbo kommun.

Arbetsmaterialet ”Organisatorisk skyddsrond” är fritt att ladda ner från Lisbeth Rydéns hemsida, där du också hittar mer information om författaren och boken: http://ellerr.se/

Taggar: ArbetsklimatArbetsmiljöarbeteStress