Bra arbetsmiljö ombord på ett fartyg kräver noggrann planering redan vid projekteringen. Men arbetsmiljön i maskinrummen är ofta eftersatt. I stället får fixarmentaliteten hos besättningen råda bot på bristerna.

Tunga lyft i besvärliga passager är ett stort arbetsmiljöproblem i maskinrummet på containerfartyget Transpaper.

– Jag vet inte hur många ton maskindelar vi har burit. Vi saknar hissar och traverser på viktiga platser. Maskin är den bortglömda delen på fartygen, säger förste fartygsingenjör Jimmy Gustavsson.

Lejdarna ner till maskin är smala och branta. Väl nere i motorrummet är det ljust och fräscht. Bullret gör det svårt att prata och vibrationerna känns genom skosulorna. Transpaper ligger vid kaj i Göteborg och som tur är vibrerar det inte lika mycket när de är ute till sjöss. Om ett par timmar ska de kasta loss igen för att hämta mer pappersmassa i Finland.

– Utrymmena är bättre här än på många andra fartyg. Jag har inte varit på något som vibrerar
så lite som detta.

Jimmy Gustavsson visar runt och pekar på en lastlucka där motordelar och annat lyfts ur och i
fartyget. Här finns bra lyftanordningar, men när det lastas uppe på däck kan de inte använda luckan. Då får de ta andra vägar och ofta saknas då hjälpmedel för att lyfta och transportera tunga delar.

Fartyget är byggt åt rederiet Transatlantic på beställning av massakoncernen Stora Enso och sjösattes 2006. Längst ner löper en 120 meter lång propelleraxel som vilar på 105 kilo tunga bärlager. När ett lager behöver bytas delar ingenjörerna det i två delar och bär dem genom en smal gång som löper bredvid axeln. Med en räls i taket hade man lätt kunna skjuta bärlagret genom gången.

När Arbetsliv ringer upp personalchef Staffan Strive ställer han sig frågande till varför det inte byggts in hjälpmedel för att transportera delarna.

– Jag kan tänka mig att det är en fråga som hamnat mellan stolarna under designarbetet. Händer det tillräckligt ofta att man får lyfta tunga delar genom gången måste
vi försöka hitta en bättre lösning.

Sedan tre år tillbaka har rederiet en arbetsmiljökommitté med representanter från rederiet, besättningen, facket och företagshälsovården som träffas fyra gånger om året. Att få till en bra arbetsmiljö kräver noggrann planering vid projekteringen av nya fartyg. Rederiet hade expertis inkopplad när man byggde Transpaper.

– Samverkan är en förutsättning för att det ska bli rätt. Men det är en omfattande process med många kompromisser mellan funktion, säkerhet, utrymme, lönsamhet med mera, säger Staffan Strive.

Fartygets kontrollrum ligger ett par våningar ovanför maskinrummet. Chefen för maskin, Jonas Eriksson, lutar sig över panelbordet för att läsa av information på skärmen.

– Om vi i maskin skulle involveras mer när man bygger nytt så skulle många problem kunna undanröjas i förväg.

Befintliga brister rättar de gärna till på egen hand och de har initierat och genomfört flera förbättringar. Den här fixarmentaliteten är enligt aktuell forskning ett av skälen till att arbetsmiljöarbetet ligger efter i maskin.

– Männen är tekniker och sätter ett värde i att lösa problem som finns framför dem i stället för att klaga. Ett annat skäl är att bryggan (där kapten kör fartyget, reds. anm.) har högre status och att de har varit bättre på att marknadsföra sig, säger Monica Lundh vid Chalmers tekniska högskola.

Jonas Eriksson håller med.

– Vi fungerar så. Det vi kan ordna, ordnar vi.

Arbetsmiljön i kontrollrummet kan liknas vid ett modernt kontor. Men forskning visar att på de flesta fartyg har IT-utrustningen inte integrerats på ett ergonomiskt sätt. På Transpaper finns inget bra stöd för underarmarna vid skärmen på panelbordet. Arbetsytorna sluttar nedåt vilket gör att papper och annat kan halka av. Punktbelysning saknas och stolarna är försedda med hjul. Det sistnämnda kan vara riskfyllt vid sjögång om man glömmer att surra fast stolen. Jonas Eriksson tycker inte att detta är några större problem.

– Vi tillbringar inte så mycket tid vid skärmarna. Jag sitter mest här när vi går ut och in ur hamnarna. Hjulen på stolarna gör det lättare att röra sig.

Ljudnivån i Transpapers kontrollrum är behagligt låg. Forskning visar dock att ljudisolerade kont­rollrum kombinerat med styrning av driften via skärmar får sjömän att känna osäkerhet inför vad som verkligen händer i maskin. De tappar helt enkelt en del av känslan.

– Vi går alltid ut i maskin och kontrollerar att allt fungerar innan vi ger oss iväg. Men jag kan förstå att tystnaden och datastyrningen kan skapa osäkerhet, säger Jonas Eriksson.

Fotnot: Lejdare = trappor. Skott = väggar. Durk = golv.