Som produktionschef har Malin Enockson sjösatt och drivit ett systematiskt arbetsmiljöarbete på Tekniska Verkens VA-avdelning i Linköping. Medarbetarnas engagemang och ett eget dokumentationssystem är några orsaker till att projektet blev så lyckat.
En frän, stickande lukt hänger över luftningsbassängerna vid avloppsreningsverket i Linköping. Här renas vattnet på sin väg genom olika bassänger och cisterner med hjälp av en rad kemiska och biologiska processer. Men trots att arbetsmiljön kan tyckas oaptitlig är det här en arbetsplats som flera gånger nominerats till Stora arbetsmiljöpriset.
– Vi såg ett värde i att förbättra arbetsmiljön när man jobbar på ett avloppsreningsverk med kiss och bajs. Det ska inte behöva kännas som om man är på ett äckligt ställe, säger Malin Enockson, produktionschef.
Det var hösten 2004 som hon drog igång ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Driftteknikern och skyddsombudet Yngve Wilhelmsson fick i uppdrag att leda projektet. Han började med att sätta ihop en utbildning för de drygt 60 anställda.
– Yngve satte ihop den teoretiska biten och sedan fyllde vi på med en praktisk riskanalys ute på anläggningarna.
De omkring 200 anläggningarna i Linköping kartlades systematiskt av personalen med fotografier och noggranna beskrivningar över skaderisker och andra brister i arbetsmiljön.
– Det var en stor utmaning att dokumentera det här. Därför byggde vi en egen databas. På det viset fick vi koll på vilka risker vi identifierat och vad som behövde göras. Sedan har vi utvecklat det här och har nu i vårt underhållssystem funktioner som är direkt kopplade till arbetsmiljöarbetet.
Fallolyckor är den största risken i arbetet, men hit hör även buller, el, kemikalier och belastning. Totalt fick personalen fram 600–700 brister vid riskanalyserna. De flesta åtgärderna handlade i grunden om att skapa ordning och reda. Andra, mer komplicerade brister, åtgärdas i takt med att anläggningarna byggs om och ny utrustning köps in.
– Men arbetet har varit lönsamt, säger Yngve Wilhelmsson. Första året tjänade vi in ett antal miljoner på energibesparingar och bättre maskinell utrustning. Genom projektet har vi också utvecklat arbetsmetoderna. Vi använder till exempel skylift i stället för stegar när vi rensar bassängerna.
Med hjälp av dokumentationen i underhållssystemet kan personalen se vad som behöver åtgärdas, vem som är ansvarig för att det blir gjort, vilken prioritet det har och när det ska vara klart.
– På det viset faller inte sakerna mellan stolarna. Det som inte är åtgärdat ligger kvar i systemet som pågående, säger Yngve Wilhelmsson.
– Vi kan också se om kemikalier eller utrustning behöver bytas ut, till exempel ögonduschflaskor där bäst föredatumet gått ut, säger Malin Enockson.
Några medarbetare hade klagat över att de blev illamående och fick ont i lederna av jobbet. Därför kartlade man tillsammans med företagshälsovården förekomsten av endotoxiner i luften, en form av giftiga ämnen från bakterier. Eftersom det saknas svenska gränsvärden för endotoxiner utgick man i stället från tyska och holländska gränsvärden. Dessutom byggde man om ventilationen i ett par anläggningar och köpte in personliga ansiktsskydd med fläkt till personalen.
– Kartläggningen av endotoxiner handlade om personalens trygghet. Vi ville visa att vi lyssnat på dem som mådde illa. Och om man använder skyddsutrustningen så ska inte det här behöva inträffa.
Parallellt med det systematiska arbetsmiljöarbetet har ett hälsoarbete genomförts. Personalen har fått prova på olika sociala aktiviteter, som yoga och linedance. De har också haft skrattseminarier och föreläsningar om kost, kommunikation och arbete i grupp. Därtill kommer friskvårdsbidrag och hälsoundersökningar.
– Vi har även haft ergonomer ute på arbetsplatserna för att kartlägga vilka hjälpmedel som behövdes och för att förbättra arbetsställningar och placeringen av utrustning.
Samtidigt är alla medvetna om att arbetsmiljöarbetet inte får stanna av. En arbetsmiljögrupp har till uppgift att sammanställa vad som görs, hålla sig à jour med nya lagar och regler och se vilka behov som finns. För att upptäcka nya brister cirkulerar skyddsombuden mellan olika avdelningar när de går skyddsrond. Personalen har också blivit mer motiverad och är bättre på att hålla ordning.
– Nu är arbetsmiljöarbetet en naturlig del av verksamheten. Men det är viktigt att personalen är engagerad, annars fungerar det inte, säger Malin Enockson.