Du får inte ont i hjärnan. Men det är där stressen börjar. Hjärnan skickar signaler till kroppen och du får ont i nacken, ögonen, magen, ryggen, axlarna.
Varför inte angripa problemet vid källan? Ta reda på vad i arbetsmiljön som stressar hjärnan och dränerar den på energi. Gunilla Ladberg, fil dr i pedagogik med ett förflutet inom skola och barnomsorg, utbildar i hjärnergonomi.
- I dagens arbetsliv misshandlar många sin hjärna rejält, fast på olika sätt. Hjärnan har en kolossal kapacitet och flexibilitet, men inte oändlig, säger hon.
Det vet den som drabbats av utmattningsdepression. Minnet sviktar, det blir svårt att räkna, läsa och skriva. Omöjligt att fatta beslut.
Forskarna Peter Eriksson, neurobiolog, och Leif Wallin, psykiater, båda vid Arvid Carlssoninstitutet i Göteborg, anser att en central mekanism bakom utbrändhet är
att höga nivåer av stresshormonet kortisol fungerar som gift för hjärnan. Detta hämmar nybildningen av nervceller.
- Därför krymper hippocampus, den del av hjärnan som är central för minne och inlärning, säger Leif Wallin.
Dessbättre tycks de flesta återhämta sig. Gunilla Ladberg menar att i dag utsätts våra hjärnor för kronisk mental överstimulering.
- Medvetandet är hjärnans stora flaskhals. Det som kan bearbetas medvetet är väldigt smalt. Men vi matar på det medvetna med intryck hela tiden, det omedvetna hinner inte med. Tänk på uttryck som "sova på saken" eller "smälta intrycken". Man kan vara helt råddig i huvudet, men ha löst problemet efter en promenad, säger hon.
- Vi måste låta den medvetna delen av hjärnan vila. När vi är stressade kan vi inte fatta beslut. Hjärnan är upptagen med att rädda oss från en hotande situation.
Gunilla Ladberg misstänker att en av de starkaste stressfaktorerna i dag är att hjärnan ständigt står i "standbyläge".
- Hjärnan är beredd för att mycket snabbt skifta uppmärksamhet eftersom det när som helst kan dyka upp något, ett samtal, ett mejl, eller ett besök som kräver uppmärksamhet.
Många invanda begrepp ställs på huvudet om man accepterar tanken att hjärnan är mest kreativ när den vilar. Kanske är det bra att cheferna spelar golf på arbetstid? De skulle förmodligen fatta sämre beslut om de satt fjättrade vid skrivbordet hela dagen. Den stora utmaningen blir då hur även andra medarbetare ska få motsvarande "mognadstid".
CHECKLISTA
Så sköter du om din hjärna
- RÖR PÅ DIG
När du är vaken är balans- och muskelsinnena ständigt aktiva, annars skulle du inte kunna hålla kroppen upprätt. Dessa sinnen hjälper dessutom hjärnan att hålla sig vaken och alert. Du kan förbereda hjärnan för koncentrerat arbete genom att gymnastisera, hoppa eller dansa en stund. Effektivast är stora rörelser, då huvudet rör sig i alla riktningar. När en arbetsgrupp ska få nya idéer är promenadmöten mer effektiva än sittande.
- STÄLL DIG UPP
Att stå upp aktiverar mycket stora delar av hjärnan jämfört med att sitta ner. Likadant om du gungar i en gungstol. Då kan du koncentrera dig längre tid på en uppgift.
- DRICK VATTEN
Ett batteri som är torrt fungerar inte. Likadant är det med nervsystemet. Alla signaler från sinnesorganen, i nervsystemet och hjärnan består av svaga elektriska impulser. Vid brist på vatten går all aktivitet trögare.
- VILA ÖGONEN
Plötsliga ljusförändringar och hastiga rörelser, som vid datorn, tolkar hjärnan automatiskt som fara. Vila ögonen genom att promenera i naturen. Om det inte går - titta på långt håll ut genom fönstret. Synintrycken tvingar hjärnan att sortera, tolka och samordna. Om du blundar stänger du av den delen av hjärnans aktivitet och får bättre tillgång till din kreativa och problemlösande förmåga.
- SKAPA OASER AV STILLHET
Kreativa och problemlösande processer störs lätt av intryck utifrån. Vissa miljöer kräver en oerhörd insats av hjärnans "sorteringssystem", till exempel när många röster eller mobilsignaler tvingar hjärnan att uppmärksamma, prioritera och sortera bort allt som du inte ska bry dig om. Du kan inte blunda med öronen. Strukturera upp arbetstiden, så att vissa perioder är "reaktionstid" då du är tillgänglig och samtidigt ägnar dig åt rutinuppgifter som lätt kan avbrytas. Andra perioder får vara skapar- eller problemlösningstid då den kreativa processen får fortgå ostört.
- LÅT HJÄRNAN KOPPLA AV
Avkoppling för hjärnan betyder omkoppling. Har du suttit vid datorn hela dagen är det inte avkoppling att sitta vid tv:n eller datorn på kvällen. Ta en promenad eller gör något med händerna.
- GÖR SAKER TILLSAMMANS
Samvaro, småprat, uppmuntran, gemensamma trevliga aktiviteter och kompismassage är stressförebyggande. Ta gemensam fikarast.
Källor: "Mota stressen. Hjärnergonomi på jobbet" samt "Den mänskliga hjärnan - en upptäcktsfärd". Båda böckerna av Gunilla Ladberg.