Forskningsrön om störande ljud och dess risker

  • Publicerad: 2011-04-13

Vibrationer skadar hörselnLage Burström är forskare vid Umeå Universitet.
Buller och vibrationer i kombination kan ge mer skadliga effekter på hörseln än enbart buller. Mest utsatta är anställda inom verkstads- och byggnadsindustrin.

Vad är kopplingen mellan buller och vibrationer?
– Risken för hörselnedsättning beror inte enbart på bullernivån och tiden man utsätts. Undersökningar har visat att risken för hörselpåverkan ökar om den anställde samtidigt utsätts för både buller och vibrationer i sitt arbete.

Hur vanligt är det och var förekommer det?
– I Sverige utsätts mer än 350 000 anställda dagligen för vibrationer från handhållna maskiner, som exempelvis slipmaskiner, motorsågar, borrhammare och slaggmaskiner. Användning av dessa maskiner orsakar ofta höga bullernivåer.

Vilka yrkesgrupper är mest utsatta?
– Exempelvis verkstads- och byggnadsarbetare.

Vilka risker är förknippade med buller/vibrationer?
– En förklaring kan vara att vibrationerna sprider sig genom kroppen och ger en direkt påverkan på hörselfunktioner i innerörat. En annan förklaring kan vara att de nervimpulser som vibrationerna ger upphov till orsakar en ökad aktivering av hörselnerverna.

Vad kan man göra för att skydda sig?
– Sträva efter att eliminera eller sänka så mycket som möjligt av det buller och de vibrationer som skapas av handhållna maskiner. Om detta inte är möjligt ska hörselskydd användas.

 

Låga ljud påverkarKerstin Persson-Waye är professor i arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin.
Lågfrekvent buller, LF-buller, påverkar koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan. Med låga frekvenser avses ett hörbart ljud med dominerande frekvenser upp till 200 Hz.

Var förekommer LF-buller?
– Vanliga källor är ventilationsbuller, klimatanläggningar (kompressorer), dieselmotorer i lastbilar, arbetsmaskiner, tåg, pumpar, flygplansmotorer och helikoptrar. Ett lågfrekvent buller kan även uppkomma av vibrationer i konstruktioner, det kan röra sig om ljud som bildas av vibrationer från tunnelbanetåg eller godståg.

Vilka yrkesgrupper är mest utsatta?
– Det kan vara kontorspersonal om ventilationsanläggningen bullrar, förare av olika fordon samt personal i kontrollrum, testanläggningar för motorer samt inom vissa industriella processer och kraftverk.

Vilka risker finns det med den här typen av buller?
– Lågfrekvent buller har en stor störningspotential även om ljudnivån är svag, det vill säga det upplevs som störande, tröttande och påverkar koncentrationsförmågan. Vid mentalt krävande arbetsuppgifter tycks det som om lågfrekvent buller upptar en del av den mentala kapaciteten som behövs för att lära sig att arbeta snabbt med en uppgift. Vid mer rutinartade uppgifter arbetar man långsammare och tycks dessutom göra mer fel.

Vad kan man göra för att förebygga LF-buller?
– Det är svårt att dämpa lågfrekvent buller, därför är det oerhört viktigt att undvika att lågfrekvent buller alstras.  

       
Tal distraherarRobert Ljung är doktor i teknisk psykologi och jobbar på Högskolan i Gävle.
Mänskligt tal är störande för den som behöver arbeta ostört. Mest utsatta är de som befinner sig i öppna kontorslandskap, konferensrum och klassrum.

Är det vanligt att man blir störd av mänskligt tal?
– Vi upplever olika grad av störning beroende på vad vi gör. Men det är förhållandevis vanligt att vi blir störda av till exempel babblande kollegor eller medresenärer på tåget.

Var förekommer problemet?
– Klassrum, kontorslandskap och konferensrum är självklara exempel. När vi utför kognitivt krävande uppgifter som läsning, skrivning eller matematik så påverkas prestationen negativt om vi samtidigt tvingas lyssna till irrelevant tal.

Hur påverkar det oss?
– På väldigt många sätt, studier har visat att läshastighet samt läsförståelse försämras.

Vad kan man göra för att skydda sig eller motverka de negativa effekterna av mänskligt tal?
– Man kan naturligtvis skydda sig från att bli störd av mänskligt tal genom att använda sig av hörselskydd eller att jobba hemifrån, men då isolerar man sig samtidigt från sina kollegor. Vi ska nog inte underskatta vikten av att kommunicera på en arbetsplats, allt mänskligt tal är inte av ondo. Och om det blir alltför tyst kommer alla i ens närhet att höra vad du säger när du talar i telefonen, många upplever det som störande. Med andra ord kan även tystnad vara en störande ljudmiljö.    

artikelkommentarer

Kommentarer

RUMMETS AKUSTIK HAR MYCKET STOR BETYDELSE I DAGENS ARBETSMILJÖ. I och med att mer och mer "intelektuellt" arbete utförs på arbetsplatsen måste mer fokus läggas på rummets akustiska egenskaper. Taluppfattbarhet och god akustisk samtalsmiljö är mer viktigt än någonsin. Att missuppfatta och inte höra vad som sägs optimalt kan få ödestigna konsekvenser. Lågfrekvent buller och de lågfrekventa egenskperna hos rummet kan få olämpliga maskerande effekter som reducerar möjligheten att höra vad som sägs och öka risken för missförstånd.
Rummets och inredningens egenskaper har stor betydelse. Jag har varit med om att förbättra och förfina lokalers egenskaper i dessa avseenden ocg personalen upplever klara förbättringar och är piggare och alertare som en positiv bieffekt. Som arbetsmiljöakustiker vet vi vad som är väsentligt och kan lösa de flesta bullerproblemen på en arbetsplats.
Även infraljud har kommit upp igen som en okänd riskfaktor. Det är inte ovanligt att fläktsystemet är källan med otrimmade fläktmotorer som interfererar med varandra och skapar höga infranivåer i skillnadsfrekvensen mella fläktanläggningar. Infraljud ger huvudvärk, trötthet och koncentrationssvårigheter.
Lennart.akustik a telia.com

Kommentera artikel
(?) Jag godkänner villkoren
Majstressen

Hur har du det på jobbet i maj?




Se resultatet
Pressgrannar

VD åtalas för drunkning
Arbetarskydd

Sparkade efter taklagsfesten
Byggnadsarbetaren

Se upp för boreout i sommar
Jusektidningen

(2012-05-16)

 

Senast kommenterade
Kommentarsbubbla
Conny - 17 maj
Här pratas enbart om mobbing utförd av chefer och hur dåliga dom är.
Kommentarsbubbla
Carro L - 16 maj
Men vilken märklig slutsats! Resultatinriktat, kostnadsjakt och ansvar är ...
Kommentarsbubbla
Mårten Westberg - 16 maj
Dr. Jana Janssen, har skrivit en blogg där hon stilla påpekar att rubriken ...