Tunga lyft är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till fysiska besvär och arbetsskador. Ofta kan samverkande faktorer som stress och bristande egenkontroll öka risken för fysiska besvär och skador.
Mer än 1,5 miljon arbetstagare i Sverige upplever dagligen sitt arbete som ergonomiskt påfrestande. Till dem som är mest utsatta hör vårdpersonal och byggarbetare. Även inom branscher som jordbruk och restaurang är det vanligt med tungt arbete.
Fysiska besvär som värk i rygg, axlar och nacke förvärras av en rad faktorer, till exempel kyla, stress och brist på återhämtning. Men det handlar också om att kunna påverka sin egen arbetssituation.
– Det är viktigt med handlingsutrymme – att man har möjlighet att arbeta i sin egen takt, får tid till återhämtning och kan variera belastningen så att den är lagom i förhållande till de egna förutsättningarna. Går jag över min maximala kapacitet en längre tid så är skadan där, säger Ruth Carlsson, ergonom på Arbetsmiljöverket.
De fysiska besvär som man kan få vid tungt arbete beror många gånger på dåliga arbetsställningar.
– Det är inte själva bördan utan att man får sträcka, böja och vrida på sig. Man kombinerar belastningen med obekväma arbetsställningar.
Hjälpmedel har blivit vanligare vid tunga arbeten, tycker Ruth Carlsson. Inom till exempel vården har taklyftar byggts in för att man lättare ska kunna förflytta patienter.
– Men sedan har man fått ett påslag av stress i högre grad. Det ser man i att de organisatoriska och psykosociala faktorerna som orsak till skador ökar, säger hon.
Tidspressen inom till exempel vården och på byggen gör att en del arbetstagare struntar i att använda hjälpmedel.
– Det är också en fråga om specialisering, till exempel om en arbetstagare gör alla gipsplattor på bygget under en dag i stället för att variera med annat arbete. Då är man kanske också i tidspress och beroende av att andra ska komma in och göra sina jobb, säger Ruth Carlsson.
För att minska risken för skador är det därför viktigt att arbetsgivaren planerar och organiserar arbetet så att arbetstagarna får möjlighet till variation och rätt belastning i arbetet.
CHECKLISTA
Så undviker du skador och besvär av tunga lyft:
- Värm upp kroppen inför arbetspasset, särskilt om du jobbar i kyla.
- Välj de föremål som ska lyftas som är hanterbara både beträffande vikt och format.
- Använd lyfthjälpmedel om det finns, även om det tar längre tid. Hjälpmedel kan även användas vid förflyttning av tunga föremål, till exempel en vagn eller pirra.
- Lyft med böjda knän och rak rygg.
- Böj eller vrid inte på kroppen under själva lyftet.
- Bördan bör vara lätt att få grepp om och kunna bäras utan hinder för fri sikt.
- Se till att bära bördan nära kroppen.
- Vid riktigt tunga lyft för hand bör krav på precision undvikas. Var helst två personer som lyfter.
- Utför inga tunga och ohanterliga lyft över axelhöjd.
- Undvik tunga lyft i sittande ställning.
- Undvik upprepade tunga lyft med en hand.
- Lyft eller bär inte otympliga eller tunga bördor i trappor.
- Ställ tunga föremål som du använder ofta mellan knä- och axelhöjd.
Faktorer att ta hänsyn till vid tunga lyft:
- Föremålets vikt.
- Om lyftet måste ske under tidspress.
- Om föremålet ska bäras långa distanser.
- Om föremålet är stort, otympligt, varmt, kallt, vasst, vått, ömtåligt, instabilt eller om innehållet är rörligt eller kan förskjutas, till exempel kärl med vätskor.
- Utrymmet för lyftet, till exempel om det är för trångt, så att arbetstagaren tvingas arbeta i olämpliga arbetsställningar.
- Om det finns hinder i form av nivåskillnader, som trösklar, trappor eller föremål i vägen.
- Underlaget, är det halt, ojämnt, sluttande eller instabilt?
- Arbetstagarens förutsättningar, till exempel muskelstyrka, kondition eller kroppskontroll.
- Arbetstagarens kläder eller skor.
- Arbetstagarens kunskaper i skonsam arbetsteknik.
Källa: AFS 1998:01 – Belastningsergonomi och AFS 2000:1 – Manuell hantering