De som jobbar på kontor utan fasta arbetsplatser, så kallade flexkontor, eller i eget rum mår bäst visar en forskningsstudie. Orsaken är att båda kontorsformerna, trots att de är så olika, erbjuder en hög grad av frihet och egenkontroll.
Den vanligaste kontorsformen är också den sämsta, nämligen kontorslandskap med 10–24 personer och fasta arbetsplatser. Det menar Christina Bodin Danielsson, forskare och arkitekt, som gjort en studie av olika kontorsarbetsmiljöer.
– Det finns många plattityder på företag om att man har högt i tak och är en platt organisation. Men bara för att man har rivit väggarna behöver man inte prata mer med varandra och vara mer demokratiska. Öppenhet handlar mer om ledarskap, insyn i beslut och medbestämmande, säger hon.
I hennes studie har personal i olika kontorstyper fått svara på frågor om sin fysiska och psykiska hälsa, arbetstillfredsställelse, sjukfrånvaro och hur de upplever sin fysiska arbetsmiljö. Att de som har eget rum, så kallat cellkontor, trivs och mår bra var ett väntat resultat, men att de som jobbar i flexkontor mådde allra bäst och var nästan lika nöjda med sin kontorsmiljö förvånade henne.
– Min hypotes är att de här kontorsformerna är olika i den fysiska utformningen, men om man tittar på vad de tillfredsställer för personliga behov så är de i hög grad detsamma, det vill säga egenkontroll. Det är grundläggande hos alla människor att kunna utöva det, säger Christina Bodin Danielsson.
På flexkontor finns inga fasta arbetsplatser utan medarbetarna kan välja var de vill sitta och jobba. Dessutom har de tillgång till ”back up-rum” där de kan jobba ostört, ringa telefonsamtal eller ha möten. Många har också möjlighet att jobba hemifrån.
– Flexkontor bygger på en typ av arbetsuppgifter där du kan jobba väldigt självständigt, säger Christina Bodin Danielsson.
IT är en bransch som ofta förknippas med flexkontor. Ett sådant är Connecta som haft flexkontor i centrala Stockholm i över tio år. I stället för egna skrivbord har de anställda hurtsar där de förvarar sina papper och datorer.
– Vi är nästan 600 anställda och har runt 80 arbetsplatser. Medarbetarna ska i regel vara ute hos kunderna och jobba. Sedan har vi mycket mötesrum, säger Robin Askelöf, kommunikationschef på Connecta.
En helt annan typ av verksamhet bedrivs i Nacka stadshus. Lokalerna, som tidigare till stor del bestod av korridorer med cellkontor, håller på att öppnas upp i samband med en renovering. Medarbetarna kan fritt välja var de vill jobba och när en del föredrar de höj- och sänkbara arbetsborden kan andra sitta med datorn i knäet i en mjuk fåtölj med fotpall. Ljuddämpande material och gemensamma spelregler ska se till att ingen störs. I anslutning till kontorslandskapet finns också små mötesrum, telefonhytter och tysta rum.
– Arbetsmiljön kommer att bli mer flexibel och medarbetarna kommer i högre grad att kunna välja var och hur de vill sitta beroende på vilken uppgift de för tillfället arbetar med, säger Elisabeth Carle, personaldirektör på stadsledningskontoret.
Ser man till den fysiska och psykiska hälsan är flexkontor och cellkontor likvärdiga arbetsmiljöer. Däremot var sjukfrånvaron lägre bland dem som jobbar i flexkontor.
– Men det skulle kunna bero på en dold sjukfrånvaro, att man faktiskt kan jobba hemifrån fast man är sjuk.
De som har eget rum är mest nöjda med den fysiska arbetsmiljön eftersom de själva kan påverka faktorer som temperatur, ventilation och ljusförhållanden. De blir inte heller störda av ljud i omgivningen, något som är vanligt i övriga kontorsformer, framför allt i stora och mellanstora kontorslandskap.
– Men de som jobbar i flexkontor är ändå väldigt nöjda eftersom de kan lösa de problemen. De upplever också att kontorsmiljön stöder interaktion och gemenskap mest i jämförelse med personal i andra kontorstyper.
Christina Bodin Danielsson är kritisk till att många arbetsgivare tänker kortsiktigt ekonomiskt och därför väljer traditionella kontorslandskap med fasta arbetsplatser.
– Det är löjligt att prata om interaktion i den typen av kontorslandskap för de är uppbyggda utifrån att man ska utföra rutinartat arbete. Flexkontor är också ekonomiska men där har man tänkt ett steg till. De kräver ett större engagemang och ett genomtänkt arbetssätt.
Att flexkontor är mindre kostnadskrävande och att det har blivit vanligare med självständigt arbete och projektsamarbeten är några saker som talar för flexkontor i framtiden, anser Christina Bodin Danielsson.
– Jag tror att man kommer att gå mot mer flexibla kontor. Men jag tror också att cellkontor kommer att få en renässans. De har hamnat lite i vanrykte. Alla tror att om man sitter i cellkontor kan man inte interagera, säger hon.