Publicerad 13 april 2011

Sälj det med musik

Bob Dylan i bakgrunden eller gladpop på Ica. Grundidén med musik i affärer är att shoppinglusten ska öka.

Tonerna vid frysdisken ska få småbarnsmamman att sakta in stegen och stoppa ner ett extra paket kycklingfilé och tonåringen att bestämma sig för jeansen när affären spelar ”rätt” musik. Men funkar det så?

– Nja, inte alltid som man förväntar sig i alla fall. Vår undersökning visade tvärtemot att viss musik fick motsatt effekt, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi vid Karlstad universitet, och expert på kundbeteende.
Hans forskningsteam har studerat hur över 1 000 personer i olika butiker på ett köpcentrum i Karlstad reagerade på affärsmusik.

– Det har gjorts förvånansvärt lite forskning kring detta i verklig miljö, man har mer sysslat med labbstudier när det gäller musik och kundreaktioner. Den gängse uppfattningen är att lugn musik ska få kunden att gå sakta, stanna längre i affären och därmed köpa mer. Vi fick motsatta resultat i vissa fall. Och det var skillnad på hur män och kvinnor reagerade. 

 – När Ica-Maxi spelade muzak – lugn hopmixad anonym musik – stannade kvinnorna kortare tid i affären och handlade mindre. Däremot ökade deras köplust när man spelade populärmusik med lite mer tempo. De var visserligen negativa till den också men motsägelsefullt nog handlade de mer. Männen blev inte alls lika påverkade av musiken. När det var helt tyst var kunderna nöjdare men de handlade inte lika mycket.

– Man kan säga att det finns två huvudsyften med musiken. Den ska dels skapa identitet och bygga varumärket men också få kunderna att bete sig på ett visst sätt, säger Anders Gustafsson.

Tanken med varumärkesbyggandet är att kunderna ska kunna identifiera sig med en viss kundkategori när de handlar. Killen som kliver in i skateaffären ska känna sig hemma. Musiken signalerar att de som arbetar där delar hans värderingar, sakerna som säljs är ”rätt” och kommer att stärka hans status.  Anders Gustafsson tror att musik i affärer kommer att öka framöver.

– Det kommer att bli en allt större del i varumärkesbyggandet. Stora affärskedjor kommer att i ännu större utsträckning skapa centralt styrda spellistor som spelas i alla affärer samtidigt.

Birgitta Forsell

Taggar: