Publicerad 11 mars 2010

Frihet kan skapa förvirring

Det mobila kontoret Det gränslösa arbetslivet upplevs ofta som positivt. Men samtidigt kan det vara väldigt pressande visar en ny undersökning från Unionen.

Möjligheten att kunna jobba var som helst och när som helst har ökat rejält de senaste tio åren. Med bärbar dator, mobiltelefon och flextid går det att ta med arbetsuppgifter och utföra dem när det passar. Men en undersökning som Unionen låtit göra visar att närmare 200 av 1 000 tjänstemän som tillfrågats upplever negativ stress av att ha en gränslös arbetssituation. Hälften anser att det ofta eller ibland är otydligt vad de förväntas åstadkomma.

– Den som jobbar på distans får ofta själv planera sina arbetsuppgifter. Det kan ge en känsla av otillräcklighet, säger Åsa Johansson, förbundsekonom på Unionen som utarbetat undersökningen.
I framtiden kommer många arbetsplatser att bli än mer gränslösa och arbetstiderna att bli ännu mer flytande. Då blir också kravet på tidsmedvetenhet större och riskerar att hamna hos den enskilde individen. Endast 17 procent anser att det finns tydliga deadlines när deras arbetsuppgifter ska vara klara, visar Unionens undersökning.

– För att motverka stress blir det viktigare för chefer att förankra beslut, ha en regelbunden kontakt och täta uppföljningar. Det finns yrkesgrupper där man kommit långt, till exempel bland säljare där man ofta resonerar om mål, strategier och motstånd i arbetet, säger Åsa Johansson.
I en jämförelse mellan könen framgår det att männen har större möjligheter att kunna ta med sitt jobb utanför kontoret än kvinnor.

– Generellt har män högre befattningar än kvinnor. Det ger andra befogenheter att kunna arbeta på distans. I yrken där det finns flest kvinnor erbjuds inte mobil eller bärbar dator, till exempel inom vård och omsorg eller handel och service. Det kan bidra ytterligare till att skillnaden blir större, säger Åsa Johansson.

Så får du balans i tillvaron när du jobbar på distans

  • Begränsa tiden du jobbar på distans. Den sociala interaktionen med andra på arbetsplatsen kan vara nyttig för kreativiteten. Den som har möjlighet bör därför inte distansarbeta mer än två—tre dagar i veckan.
  • Planera varje arbetsdag. Genom att skriva ner hur varje arbetsdag ska se ut med olika arbetsuppgifter, pauser, privata ärenden, eventuella promenader eller minigymnastik, går det att få en överblick över dagen och en uppskattning av hur lång tid olika arbetsuppgifter tar. Gör en uppskattning i förhand och jämför sedan med den faktiska tidsåtgången.
  • Sätt gränser. Låt inte distansarbetet bli ett dygnet-runt-jobb. Bestäm hur din arbetstid ska se ut och håll dig till den. Om du bestämmer att arbetsdagen ska sluta klockan 17 är det viktigt att inte fortsätta jobba, utan gå undan från arbetsplatsen och inte gå tillbaka.
  • Upprätthåll sociala kontakter. Planera in kontakter med arbetsplatsen eller uppdragsgivaren, annars är det lätt att tiden går utan att något samtal blir av. Det gäller främst regelbundna, formella avstämningsmöten per telefon eller med närmaste chefen eller kollegan. Men det är också viktigt med informella kontakter via telefon, e-post eller fysiskt möte med kollegor eller andra med koppling till jobbet, också det på veckobasis.
  • Ta pauser. Även när man sitter hemma och jobbar är det viktigt att ta lunch och en fikapaus. Daglig motion, bra kost och sömn är också viktiga för välbefinnandet.
  • Var vaksam. Om du upplever sömnstörningar, trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, tidsbrist, nedstämdhet, gråtmildhet eller humörväxlingar så finns det skäl att diskutera arbetssituationen med arbetsledningen. Det är viktigt att andras och egna krav på arbetsbelastningen känns acceptabla, till exempel vad gäller arbetsmängd och svårighetsgrad.

Peter Rehnfeldt

Taggar: