Ansikten

Publicerad 17 september 2013

Ett gott skratt förlänger arbetslivet

Att inte få skratta är inte bara tråkigt, det är ohälsosamt också, både för kropp och för själ. Skratt behövs överallt, inte minst på jobbet. Arbetar du på ett ställe där det skrattas för lite går det faktiskt att träna sig till mer skratt. Skratt föder skratt.

Kreativiteten, inlärningsförmågan och den sociala förmågan. Listan på mentala vinningar av skratt kan göras lång. Lika lång är den fysiska: andningen, blodcirkulationen, immunförsvaret och hjärtat. Skratt är inte bara grädde på moset, det är ett grundläggande behov.

En som tagit fasta på det är Lena Dur Högnelid, psykolog, organisationskonsult och skrattspecialist. Hon har besökt en mängd företag för att få dem att skratta mer.

– Skratt är ett socialt smörjmedel som behövs på en arbetsplats. Det är svårt att interagera om man inte ler. Personer som ser sura eller neutrala ut fungerar inte i ett socialt sammanhang, säger hon.

– Vi har ett dagligt behov av att skratta. Om vi får för lite skratt när vi arbetar får vi antingen kompensera på fritiden – eller försöka få det roligare på jobbet.

Det sistnämnda låter ju lättare sagt än gjort. Men det går alltså att träna sig till att skratta mer, menar Lena Dur Högnelid. Det hon arbetar med kallar hon för strategiskt arbetsglädjearbete.

– Det är en del av det strategiska arbetsmiljöarbetet. Vi är varandras arbetsmiljö!

En sak man kan göra på en arbetsplats är att organisera arbetsdagen så att personalen kan ha gemensamma luncher och raster, där man vinnlägger sig att inte prata om jobbet.

– Ju mer vi umgås på ett lättsamt sätt, desto enklare kommer det att bli för skrattet och glädjen att komma upp till ytan. Därför är alla typer av sociala aktiviteter med arbetskamraterna ett bra sätt att locka fram glädje.

Den andra vägen är att fysiskt träna sig på att skratta. Lena Dur Högnelid kallar det skrattercise, och det är det hon sysslar med på sina företagsbesök.

Den här skratträningen kan ske både i grupp och individuellt.

– I grupp handlar det mycket om att leka. När vi leker och interagerar blir det automatiskt skratt.

Lena Dur Högnelid visar exempel på olika övningar, de flesta ganska fysiska, som fungerar när det handlar om att släppa på spärrar och släppa ut skratt.

För att lära sig övningarna och förstå mer om skratt kan man börja med en workshop. Bäst effekt ger upprepade övningar.

Parallellt med att öva sig på att skratta i grupp kan man göra det var och en för sig. Det kan handla om så enkla saker som att medvetet skratta högt för sig själv tills man börjar skratta på riktigt. För skrattets fysionomi är i sig något som får oss på gott humör.

– Man kan till exempel skratta varje gång man borstar tänderna. Då använder man skrattmusklerna samtidigt som tänderna blir rena. Genom att skratta ofta övar vi upp vanan att skratta.

– Skratt ger så många positiva effekter. Hjärt-lungsystemet mår bra, lusten, glädjen, det sociala samspelet. Det påverkar kreativiteten, stressbalansen, problemlösningsförmågan och energinivån.

Här finns mer information om Lena Dur Högnelids arbete.

Anders kretz

Taggar: ArbetsklimatMå bra