När fler ska arbeta mer och längre är företagshälsovården en viktig resurs. Men andelen anställda som får tillgång till företagshälsovård har minskat ända sedan 1990-talet. Och trots regeringens satsningar i reda pengar och utbildningar uteblir framgångarna.
I dag är det cirka 65 procent av alla anställda som har tillgång till företagshälsovård, år 1995 var det cirka 85 procent. Den höga andelen då hängde antagligen delvis ihop med att det fanns ett statligt bidrag. Sedan en tid tillbaka finns nu ett statligt bidrag igen. Det handlar om 550 miljoner kronor om året, främst för att underlätta rehabilitering av de långa sjukskrivningarna. Men en utvärdering har visat att företagshälsovården bara använder 2,2 procent av bidraget för sådana insatser, medan grundbidraget använts fullt ut. Cirka var tionde arbetsgivare hade använt sig av bidraget under 2010.
Arbetsmarknadens parter har nu föreslagit arbetsmarknadsminister Hillevi Engström att bidraget förs över från socialdepartementet och Försäkringskassan till arbetsmarknadsdepartementet och där används till förebyggande arbetsmiljöarbetet och kompetenshöjning. Exakt hur den drygt halva miljarden kronor skulle kunna användas är parterna ännu inte överens om. Det finns många hål att fylla för att göra företagshälsovården mer effektiv och för att stötta arbetsmiljöarbetet i företagen.
Regeringen har också satsat medel till forskning om företagshälsans metoder: 42 miljoner till två programstöd på sex år, en professur som gått till Irene Jensen, Karolinska institutet, och två nätverk. Många inom företagshälsovård och forskning efterlyser också riktlinjer för hur företagshälsovården ska arbeta. Sådana riktlinjer finns för övrigt medicinskt arbete och även internationellt.
Utbildningen av hälsans personal finns numera i det ordinarie högskolesystemet, sedan Arbetslivsinstitutet lades ner. Men den nya utbildningen för företagsläkare blev ett misslyckande.
I sista stund hoppade de stora företagshälsovårdskoncernerna av och de övriga följde efter. Kompetensutvecklingen blev för dyr, var argumentet. Marknaden vill inte betala för specialister, trots att utbildningen var subventionerad av staten. Inte heller utbildningen av arbetsmiljöingenjörer har lockat många sökanden.
Karolinska institutet har i samtal försökt utröna hur branschen själv och arbetsmarknadens parter ser på företagshälsan. Branschen tycker att avtalen mellan kunden och företagshälsan styr arbetet för mycket. Det är svårt att arbeta långsiktigt då.
Arbetsgivarorganisationerna anser att företagen måste bli bättre på att beställa tjänster. Idag sker många upphandlingar slentrianmässigt och vissa branscher har svårt att se nyttan. Många arbetsgivarförbund saknade branschkunskap inom företagshälsan. De fackliga organisationerna efterlyste större öppenheter om metoder, som i dag upplevs som affärshemligheter. Förtroendet för hälsan kan vara lågt bland medarbetarna på kundföretagen.
En undersökning som Föreningen svensk företagshälsovård gjort visar också att kundnöjdheten är lägre inom företagshälsovården än i andra branscher.
När ett företag ska handla upp en hälsa är det ofta priset och inte kvalitén som är avgörande. Hos många mindre och små företag är man okunnig om värdet och nyttan av att anlita en kunnig företagshälsovård. En rapport från IVL Svenska miljöinstitutet visar att ett framgångsrikt samarbete mellan företagshälsovården och företaget kräver långsiktighet, tillit och förtroende. Det bygger man genom en väl fungerande dialog som underlättas om det finns många kontaktytor mellan företaget och företagshälsovården. Företagets intresse ökar om företagshälsovården kan göra det trovärdigt att den bidrar till affärsnyttan.