Pressade körscheman och höga krav på tillgänglighet gör att många yrkeschaufförer talar i mobil, sms:ar och kvitterar körordrar medan deras fordon rullar. Det här är ett stort arbetsmiljöproblem, anser Svenska Transportarbetareförbundet som vill begränsa antalet störande moment under körningarna.
Förr i tiden fick chaufförerna en arbetsorder på kontoret och sen satte de sig i bilen och utförde körningen. I dag är hytten fylld med olika kommunikationsmedel som alla syftar till att göra chauffören mer tillgänglig, vilket i sig kan utgöra ett stressmoment.
– I den bästa av världar skulle det inte finnas några moment som stör chaufförens uppmärksamhet. Men så ser det tyvärr inte ut i verkligheten, säger Martin Miljeteig som är arbetsmiljöombudsman på Svenska Transportararbetareförbundet.
Han menar att modern teknik som gör det möjligt att till exempel ta emot körordrar på dataskärm underlättar chaufförernas vardag, samtidigt som det finns en risk att den stressade arbetssituationen gör att man kvitterar uppdragen under körning.
– Samma sak gäller mobiltelefonerna, som de flesta använder under körning. På vår senaste kongress fattade vi ett beslut om att vi ska verka för att det införs en lag om att använda handsfree vid all typ av bilkörning, säger Miljeteig.
Enligt Motormännens riksförbund är Sverige tillsammans med Albanien de enda länderna i Europa där det inte finns lagkrav på att använda handsfree. Man hänvisar till amerikanska studier som slår fast att det kan vara farligare att ringa eller sms:a vid ratten än att äta eller dricka.
Men det är inte själva samtalet som är det störande utan snarare det faktum att chauffören måste titta bort från vägen för att kunna hantera mobiltelefonen.
På arbetsgivareorganisationen Transportgruppen uppmanar man därför medlemsföretagen att ta fram en policy där det tydligt framgår hur olika störningsmoment ska hanteras under färd.
– Trafiksäkerhetsarbetet är ett prioriterat område för oss, säger Dag Gustavsson på Transportgruppen.
Så påverkas bilkörningen vid mobilsamtal:
• Reaktionstiden blir längre
• Bromssträckan förlängs
• Tunnelseende uppstår, vilket ger sämre koll i korsningar
• Uppmärksamheten i sido- och backspeglarna minskar
• Föraren missar vägmärken och viktig trafikinformation
• Rattrörelserna blir större och kraftigare
• Inbromsningarna blir kraftigare.
Källa: Vägverket