Brukar du sopa igen spåren efter en kollega som dricker för mycket? Då är du inte ensam. Enligt organisationen Alna som arbetar med alkohol- och drogprevention i arbetslivet är medberoende vanligt på svenska arbetsplatser.

– Några exakta siffror har vi inte, men vi möter ofta medberoende när vi blir inkopplade för att hjälpa företag och organisationer där missbruks och beroendeproblematik finns, säger Anna Nordlöw, områdeschef inom Alna.

Att vara medberoende till en kollega som dricker eller använder droger innebär att man tar ansvar för den personens handlingar och arbetsuppgifter. Det är också vanligt att ljuga för att skydda kollegan i fråga. Chefer kan också bli medberoende. Då handlar det om att blunda för tecken som upprepad korttidsfrånvaro, humörsvängningar och prestationssvackor.

När någon mår dåligt på arbetsplatsen, oavsett anledning, anpassar sig de övriga i gruppen efter det. Men varför man blir medberoende kan ha olika anledningar. En del är konflikträdda och vill eller orkar inte stöta sig med andra. Andra har missbruksproblem med sig hemifrån och är redan i medberoendeställning.

– Men till syvende och sist brukar det handla om att man bryr sig om sin kollega. Man tror helt enkelt att man hjälper sin kollega genom att sopa igen spåren och täcka upp, säger Anna Nordlöw.

Hon tror också att många är rädda att kollegan ska få sparken om de berättar för sin chef om sina misstankar kring missbruk, kanske särskilt i oroliga tider. Men så fungerar det inte betonar Anna Nordlöw. Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda rehabilitering och missbruk är inte en saklig grund till uppsägning enligt LAS.

Det bästa sättet att förebygga medberoende är att ha en tydlig alkohol- och drogpolicy på arbetsplatsen som är väl inarbetad hos medarbetarna. Alna kommer också inom kort att erbjuda en ny utbildning kring medberoende. Vid fyra tillfällen under våren ska Anna Nordlöw dessutom föreläsa om medberoende tillsammans med författaren Katerina Janouch.

Går det då att jobba nära någon under flera år och inte upptäcka missbruks- och beroendeproblematik? Anna Nordlöw har haft kontakt med en arbetsplats där det uppdagats att en av de anställda var heroinist. De övriga medarbetarna sade sig vara ovetande.

– Då kan man fråga sig vad det var man inte märkte? Ingen hade sett den här killen med en spruta i armen, men alla andra tecken på att han inte mådde bra fanns ju där. För många är det en befrielse att veta att man inte måste ha bevis för att tala med sin chef. När vi blir kontaktade har det ofta gått alldeles för långt.