Antalet bankrån i Sverige tredubblades förra året. Samtidigt blir gärningsmännen allt yngre och hoten i samband med rånen grövre.
Förra året skedde 110 bankrån i Sverige jämfört med 40 stycken 2007. Tunga vapen och grova hot i samband med rånen har blivit vanligare. Enligt Pär Karlsson, sakkunnig på Svenska bankföreningen, tenderar också gärningsmännen att bli allt yngre. Det handlar om män i åldern 15 – 20 år som inte varit särskilt kriminellt belastade tidigare.
– Vi tror att de kan vara knutna till kriminella nätverk och gäng. Att utföra ett bankrån blir ett sätt att visa sitt mod och komma upp sig. Även om bytet blir mediokert så ger det status och meriter, säger Pär Karlsson.
En anledning till att hot och våld i samband med rånen blir grövre tror Pär Karlsson är att de unga rånarna är oerfarna och därför agerar mer brutalt än situationen kräver.
Övriga Europa har inte haft den dramatiska ökning av bankrån som Sverige haft. I Norge och Finland sker knappt några bankrån alls. Varför det ser ut så kan Pär Karlsson inte förklara.
– Det är en märklig skillnad. En tes är att det blivit svårare att råna värdetransporter men den förklaringen är inte hållbar i längden tycker jag. En annan förklaring är vår brottstradition, vi har fler kriminella i vårt land som sysslar just med bankrån än i Norge och Finland.
För att minska risken för rån har bankerna blivit allt striktare i sin kontanthantering. Kontanter ska förvaras i slutna system och inte på kontoret där kunderna vistas.
– Dessutom har branschen gemensamt kommit överens om att sänka beloppsgränserna för oaviserade kontantuttag. Det innebär att kunderna måste anmäla sina kontantuttag i förväg vid mindre belopp än tidigare. En del bankkontor är också helt låsta. Kunderna måste kunna identifiera sig innan de blir insläppta, säger Pär Karlsson.
På Finansförbundet som organiserar 38 000 bankanställda märker man också av ökningen av antalet bankrån.
– Ja, i allra högsta grad. Var och varannan dag får vi rapporter om rån, säger Lars Forsell, ombudsman på Finansförbundet.
Krisberedskap och krisbearbetning är något som branschen tar på stort allvar och sköter bra, enligt Lars Forsell. Finansförbundet bedriver ett eget arbete med att utbilda skyddsombuden i hot- och våldsfrågor. Många av de skyddsombud som förbundet har kontakt med sitter med i krisgrupper som aktiveras så fort ett rån inträffar.
– En annan sak vi arbetar hårt med just nu är frågan om det kontantlösa samhället. Vi vill verka för att kontanter i så stor utsträckning som möjligt försvinner, säger Lars Forsell.