Kontorsdesign tog bort det störande ljudet

  • Text: Bengt Rolfer  |  
  • Publicerad: 2009-10-07

Precis vid Sveriges mest trafikerade vägkorsning har teknikkonsultföretaget ÅF valt att lägga sitt nya huvudkontor med 900 anställda. Utanför hörs ett ständigt buller, men inne i lokalerna är det nästan tyst.

När ÅF beslutade att samla alla sina kontor i Stockholmsområdet på ett ställe fick personalen rösta på olika alternativ. Valet föll på en tomt i Solna vid den hårt trafikerade E4:an där det passerar över 100 000 bilar om dagen.

Men trafikbullret var inte det enda problemet att få bukt med. Många var tveksamma till att sitta i öppna kontorslandskap.

– Kontorsbuller är ju ett stort problem, men det finns inga ljudproblem som inte går att lösa. Det kräver bara olika mycket resurser, säger ljudkonsulten Anna Berglöw.

– När vi planerade ÅF:s nya lokaler fick vi fria händer och nu har vi skapat en kontorsmiljö där i stort sett alla är nöjda. En fördel med att bygga nytt är att man kan bygga in rätt akustiska lösningar från början.

Men att sitta i landskap betyder också att man måste införa vissa spelregler för att få alla att trivas, som till exempel att inte ha höga ringsignaler eller stå och prata i närheten av där folk sitter och arbetar, påpekar huvudskyddsombudet Anitha Jacobsson.

– Det är sådana saker som folk störs av mest. Då har alla rätt att säga ifrån. Den som vill prata länge får gå in i något av de tysta rum som finns på varje våningsplan, säger hon.

Även kopieringsapparater och liknande har placerats i egna rum, avskilda från själva arbetsplatserna.

På entréplanet har ÅF skapat en känsla av grönområde med ett mjukt golv som påminner om ett jordgolv och som dämpar fotstegen effektivt.

En stor ljusgård sträcker sig från entréplanet upp till tionde våningen. Ut mot ljusgården finns så kallade kommunikationsstråk där medarbetarna kan stå och prata eller gå in i något av smårummen.

Golven på varje våningsplan är av ask med stegljudsdämpande material under. Taken är perforerade plåttak med ovanliggande mineralull som absorberar ljudet.

I bortre änden av entréplanet – och alldeles intill E4:an – ligger den stora hörsalen. Där finns en speciell ljudisolerande dörr, laminerade fönsterglas som stänger ute det mesta av ljuden och en heltäckningsmatta som är bättre än både plast- och trägolv, också ur allergisynpunkt. Även kontorslandskapen har heltäckande mattor.

– Är det något man vill undvika så är det steg- och skrapljud, det är väldigt störande, säger hon.

Möbler och övrig inredning bär också spår av ljudkonsultens inflytande. Till exempel är varje arbetsplats försedd med en absorberande skärm som är fäst vid skrivbordsskivan. De anställda sitter inte heller mitt emot varandra i kontorslandskapet utan i huvudsak tillämpas ”buss-sittning”.

– Jag är förvånad över att det är så tyst. I andra öppna landskap brukar det vara mycket mera eko, säger Inga-Lill Lidmark, teamledare på faktureringen.

Ekonomiassistent Eva Sundquist sitter i ett hörnrum ut mot E4:an på plan nio. Hon saknar ibland det egna rum hon hade i Kista, men är också överraskad över hur lite hon störs.

– Det är klart att man hör en del saker, men det är också fördelar med landskapet. Vi hjälps åt att lösa problem. Och för längre samtal kan man gå ifrån, säger hon.

Anna Berglöw påpekar att det inte ska vara helt tyst. Då skulle minsta lilla ljud vara störande och det är nästan så att de egna hjärtslagen blir jobbiga. En viss ”ljudmaskering” från ventilation eller trafik bör därför finnas. Cirka 35 decibel är optimalt i ett kontorslandskap.

Under sina 25 år som ljudkonsult har hon hjälpt en lång rad företag att hitta bra akustiklösningar. Ändå säger hon:

– Det här är det bästa kontorslandskap jag har varit inne i.

Checklista buller

Allt oönskat ljud kallas för buller. Det innebär allt från störande bakgrundsljud till ljud som är skadligt för hörseln.

Gränsvärdena för buller är beräknade på olika sätt. Örat anses tåla en viss ”daglig dos” av buller. Det motsvarar ett gränsvärde för genomsnittligt buller under en åtta timmars arbetsdag. Men det finns också gränsvärden för hur högt buller får vara under ett visst arbetsmoment och för hur starka ljudtoppar som accepteras. Dessa finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om buller, AFS 2005:16.


KARTLÄGG BULLRET

  • Beskriv problemet — är det skadligt höga ljudnivåer, eller ett tröttande och störande bakgrundsljud?
  • Mät ljudet — ett uppdrag för företagshälsovården eller annan expertis.
  • Jämför med gränsvärdena för buller.
  • Vad vet ni från tidigare kartläggningar om hörselproblem hos anställda?
  • Finns det risk för skadliga kombinationseffekter, till exempel buller tillsammans med vibrationer?
  • Används hörselskydd, och är de i så fall tillräckligt bra?

BEDÖM RISKER

  • Finns det risk för skador på grund av höga bullernivåer?
  • Finns det risk för skador på grund av att bakgrundsljud tröttar eller försvårar kommunikationen?
  • Finns det känsliga individer — gravida kvinnor eller hörselskadade personer — i de bullerutsatta arbetena? Buller kan påverka foster, och hörselskadade är ofta extra bullerkänsliga.

EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER

  • Ändra arbetsmetoderna för att undvika bullriga moment.
  • Byt ut ellerdämpa bullrande arbetsutrustning.
  • Skärma av eller bygg in störande utrustning och isolera vibrerande delar för att undvika ljudöverföring.
  • Se över rumsakustiken för att minska det reflekterade ljudet.
  • Tillämpa arbetsrotation för att växla mellan bullriga och tysta miljöer.
  • Använd/förbättra de hörselskydd som finns och ge utbildning och information om hur de ska användas.
artikelkommentarer
Kommentera artikel
(?) Jag godkänner villkoren
Majstressen

Hur har du det på jobbet i maj?




Se resultatet
Pressgrannar

VD åtalas för drunkning
Arbetarskydd

Sparkade efter taklagsfesten
Byggnadsarbetaren

Se upp för boreout i sommar
Jusektidningen

(2012-05-16)

 

Senast kommenterade
Kommentarsbubbla
Conny - 17 maj
Här pratas enbart om mobbing utförd av chefer och hur dåliga dom är.
Kommentarsbubbla
Carro L - 16 maj
Men vilken märklig slutsats! Resultatinriktat, kostnadsjakt och ansvar är ...
Kommentarsbubbla
Mårten Westberg - 16 maj
Dr. Jana Janssen, har skrivit en blogg där hon stilla påpekar att rubriken ...