Skyddsombuden kommer för sent in i planeringen av förändringar på arbetsplatsen. Det är en av slutsatserna i en rapport från LO om skyddsombudens ställning i arbetslivet.
Även om det systematiska arbetsmiljöarbetet verkar fungera allt bättre uppger vart tredje skyddsombud att de kommer in för sent i planeringen av större förändringar på arbetsplatsen enligt rapporten ”Samverkan för bättre arbetsmiljö, skyddsombudens arbete och erfarenheter”.
– Ledningen sätter i gång arbetet och fattar strategiska beslut. När det sedan hamnar hos skyddsombuden och de har synpunkter är det både svårt och dyrt att gå tillbaka och göra ändringar. Därför är det lika bra att skyddsombuden är med från början, säger Sten Gellerstedt på LO:s löne- och välfärdsenhet som gjort rapporten.
Nyligen gick Arbetsmiljöverket ut med uppgifter om att antalet skyddsombud minskar i antal samtidigt som bara två procent av skyddsombuden är under 25 år. Bland LO:s förbund märks ingen dramatisk minskning men däremot går det trögt med föryngringen.
– Skyddsombudens genomsnittliga ålder har alltid legat fem år högre än medlemmarnas. Tidigare var det också något av ett gubbvälde. Främst i industrin. Trots att 25 procent av de anställda är kvinnor är endast 12 procent skyddsombud, säger Sten Gellerstedt.
Utbildningsbehovet är stort. Cirka 40 procent av skyddsombuden har inte fått någon utbildning i arbetsmiljö det senaste året. Störst är utbildningsbehovet inom psykosociala frågor. Hela tre av fyra skyddsombud vill ha sådan utbildning. En förklaring kan vara nedskärningar och knappa resurser tror Sten Gellerstedt.
– Arbetslagen blir mindre men arbetsbördan är fortfarande lika stor. De slimmade organisationerna leder lätt till friktioner och problem och många skyddsombud vill därför ha utbildning i kris- och konflikthantering.
Läs LO:s rapport