Folksamägda Kris- och Traumacentrum på Danderyds sjukhus hjälper människor som i sitt arbete utsatts för rån, våld och hot. På ett seminarium på Elmia Arbetsmiljö berättade de om sitt arbete.
Att utsättas för våld och hot från en annan människa räknas som den svåraste formen av trauma och är betydligt besvärligare att bearbeta än olyckor och naturkatastrofer, sa Luis Ramos-Ruggiero, verksamhetschef på Kris- och Traumacentrum vid seminariet.
- Vi har lättare att förlika oss med att naturen kan vålla skada än att killen som rånade min Konsumbutik medvetet gör mig illa för att nå sitt mål. Efter en sådan händelse förlorar vi lätt tron på våra medmänniskor och livets mening, sa han.
Så kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kännetecknas av att den drabbade återupplever det inträffade om och om igen. Det är en avancerad psykisk process där hjärnan försöker göra sig av med den svåra upplevelsen genom att paradoxalt nog påminna sig själv gång på gång. Även en person som inte direkt drabbats av en svår händelse kan få PTSD, enligt Luis Ramos-Ruggiero.
- Kristina som satt på lagret men bevittnade rånet kan bli precis lika traumatiserad. Samma sak gäller för Per som var på väg in till jobbet och möttes av en massa chockade medarbetare.
Människan har dock en förvånansvärt god förmåga att bearbeta svåra händelser utan professionell hjälp. Enligt Per Sandberg, psykolog vid Kris- och Traumacentrum klarar sig 80 procent utan professionell hjälp efter händelser som exempelvis tsunamin i Sydostasien. Det viktiga är att ha ett socialt nätverk och människor runt omkring som lyssnar. Det sistnämnda har Kris- och Traumacentrum tagit fasta på. De arbetar just med att utbilda företag inom handeln samt taxi- och åkerinäringen i krishantering.
- Vi utbildar krishanterare på arbetsplatserna och lär dem att genomföra emotionell första hjälp, berättade Per Sandberg. Krishanterarna hjälper till med det där första basala som vi gör för våra barn när de ringer på dörren och har skrubbat knäet. Det handlar om att ge en kram, fråga vad som hänt, fråga hur personen mår och hur man kan hjälpa till. Det är oerhört enkelt men ger en enorm effekt.
För att krishanteringen ska fungera krävs det enligt Per Sandberg att den är väl förankrad hos den högsta ledningen så att en organisation för krisberedskap byggs upp.
- Krishanteraren på varuhuset måste kunna lämna sin kassa direkt för att stödja den som råkat ut för något. När en taxichaufför på Taxi Stockholm blev rånad för ett tag sedan och tryckte på larmknappen fanns 22 andra bilar där inom en minut för att hjälpa kompisen, sa Per Sandberg.
Efter den svåra händelsen är det viktigt med uppföljning. Ett avlastande samtal kanske inte räcker och för dem som drabbas av PTSD behövs professionell hjälp.
På seminariet presenterades en studie av 135 personer från Handelsanställdas förbund som genom ett samarbete med Stockholms läns landsting och Institutet för psykosocial medicin (IPM) fått hjälp på Kris- och Traumacentrum efter att ha utsatts för rån. Hela 83 procent var mycket nöjda med behandlingen och 72 procent kunde återgå till sitt arbete igen. Detta efter endast fyra stödsamtal vid Kris- och Traumacentrum.
- Det är mycket bra siffror. Fyra samtal hos oss kostar ungefär 5 000 kronor jämfört med vad det skulle kosta för arbetsgivaren med en eller två månaders sjukskrivning, sa Luis Ramos-Ruggiero.
Att i ett tidigt skede få berätta om det som hänt upplevdes som mycket positivt av de drabbade. Inom tre dagar ska de som utsatts för rån komma till Kris- och Traumacentrum.
- För inte så länge sedan fanns en uppfattning inom psykiatrin att man skulle tassa runt den drabbade och först bygga upp en trygghet innan man närmade sig. Nu ser man helt annorlunda på saken. Vid fysiska trauman öppnar kirurgen kroppen direkt och så måste man även gå tillväga vid psykiska trauman, sa Luis Ramos-Ruggiero.
Vid seminariet presenterades också forskningsstudien "Hälsoeffekter av rån och övriga traumatiska händelser bland handelsanställda". Den är sammanställd av Hans Peter Söndergaard, forskare vid IPM och går att beställa därifrån.