Vi måste få mer fokus på vad som är rätt med individen

– Arbetsgivare har samma fördelar av att anställa personer med funktionshinder som av att anställa vilken annan kompetent person som helst. Det enda som egentligen betyder något är om personer kan utföra jobbet och producera, säger han.

Thomas Aronsson är konsult med personalekonomi och rehabiliteringsekonomi som specialitet. Han har en bakgrund som sjukhusekonom och lärare på Stockholms universitet, har skrivit böcker om personalekonomi och föreläser ofta.

Att många personer med funktionshinder har en svår arbetsmarknad är han väl medveten om. Konkurrensen om jobben är stenhård, vilket leder till att många funktionshindrade inte ens söker de jobb de är kvalificerade för. Det i sin tur gör att arbetsgivarna blir ovana att möta personer med funktionsnedsättningar i en rekrytering. Thomas Aronsson tror att en betydelsefull pusselbit för att få fler funktionshindrade i jobb är att arbetsgivare blir bättre på att rekrytera.

– Vi måste få mer fokus på vad som är "rätt" med individen istället för att bara hitta problem. Jag tycker att arbetsgivare i större utsträckning ska använda arbetspsykologiska bedömningsinstrument, som till exempel färdighetstest eller begåvningstest. Inte personlighetstest, för de säger ofta inget om hur personen kommer att utföra jobbet. Intervjuer räcker inte heller, för det är svårt att vara en riktigt bra intervjuare.

Men det är inte bara arbetsgivarna som behöver bli bättre på att rekrytera, menar Thomas Aronsson. Också funktionshindrade behöver få ett mer utvecklat stöd när de söker jobb, till exempel via Arbetsförmedlingen eller andra outplacementföretag.

– Att få personer med funktionshinder "att vässa sina armbågar" är väl investerade pengar, menar Thomas Aronsson. För det gäller inte bara att vara kompetent för jobbet, man måste ha kompetens att söka jobb också. Vi måste komma ihåg att det långt ifrån alltid är den mest kompetenta personen som får jobbet. Det är snarare den som är tillräckligt kompetent och som samtidigt lyckats bäst på att ta sig fram i rekryteringsprocessen, säger han.

För, som Thomas Aronsson säger, ingen av oss klarar alla jobb, och vi är alla i princip utbytbara. Men många arbetsgivare tror att om man skulle anställa en person med funktionshinder, istället för en utan, skulle det medföra dyra anpassningar av arbetsplatsen. Men så är det sällan, enligt Thomas Aronsson.

– Visst, vissa funktionshinder kan medföra att man behöver göra särskild anpassning. Men när det gäller den fysiska anpassningen kan arbetsgivaren oftast få ersättning för det, antingen från Försäkringskassan eller från Arbetsförmedlingen.

Det är generellt vare sig dyrare eller billigare att ha en person med funktionshinder anställd. Även om en person får lönesubvention i form av till exempel lönebidrag, gör det inte anställningen mer ekonomiskt fördelaktig i och med att lönebidraget är en kompensation för nedsatt arbetsförmåga. Men det finns faktiskt ett ekonomiskt argument för att anställa en person med funktionshinder. Ett argument som utgår från den verklighet som många funktionshindrade lever i. När en person med funktionshinder väl får arbete är sannolikheten större att den personen inte säger upp sig, än när en person utan funktionshinder får jobb. Detta på grund av det faktum att arbetsmarknaden för funktionshindrade är så svår.

– Argumentet kan vara viktigt i jobb med lång inskolningstid, till exempel handläggarjobb, och andra jobb som tar lång tid att lära sig. Där kan hög personalomsättning bli särskilt dyrbar. Ett handläggarjobb på Försäkringskassan har en tvåårig inskolningstid, jämfört med ett jobb på en hamburgerkedja som man kanske kan lära sig på en dag.

En del företag anställer personer med funktionshinder i förhoppning att det skapar goodwill och att goodwill genererar intäkter. Thomas Aronsson är skeptisk till det argumentet.

– Nej, jag tror att det mest är retorik bakom sådana påståenden. Det är svårt att leda sådana uttalanden i bevis. Och jag tror risken är att företag som jobbar med goodwill på det sättet bara gör det i tider när det går bra, säger han.

Det företag däremot kan tjäna på, enligt Thomas Aronsson, är tidig rehabilitering och förebyggande arbete, så att arbetsmiljön inte ger upphov till arbetsskador med funktionshinder som följd. Väntar man för länge med att rehabilitera kan det faktiskt vara mer ekonomiskt för företaget att inte göra det alls. Men sådana resonemang uppfattas ofta som krassa och oetiska. Men Thomas Aronsson menar att det till syvende och sist ändå handlar om att företaget vill vara lönsamt.

– Och då handlar det om att alla som jobbar har uppgifter som de är lämpade för och som de kan utföra. Oavsett om de har funktionshinder eller inte, avslutar han.

Författare: Carin Hedström (artikeln överförd från Samspela.se)